Filmen är filmad från ett av de mest underbara ställerna runt omkring här. Upptäckte detta ställe när jag och sambon var ute och gick för några dagar sen. Det häftiga igår var att precis när jag gick in där så fick jag jordens adrenalin kick. Ja vet inte riktigt om det bero på träden (vet att dem bruka skicka energivågor ibland) eller om det berodde på någonting annat. Igår när jag var där så hände samma sak, medan jag stod där så emottog jag en sånn energikick så jag trodde jag skulle svimma på kuppen samtidigt som jag kände mig väldigt lugn. Det var som om alla problem bara flöt av mig. Önska ni kunde dela det med mig!

Den här bilden är tagen ifrån det första stället. Läste i Vinden är min mor att när ett träd dör så dör oftast ett annat inte så långt efter, vilket i det här fallet stämmer eftersom det stod ett annat dött träd inte långt därifrån.

Jag älskar verkligen träd, som ni säkerligen redan vet. Men eftersom jag är den jag är så var jag jbara tvungen att sätta mina  händer emot en av ekarnas stam. Oj vilken energi och vilken kraft. Jag kan förstå varför druiderna ansåg att eken var ett så kraftfullt träd och en av de mest heliga. När jag hade handen där så kände jag riktigt hur trädet verkligen spirade av liv och en oändligt kraft. O den kraften strömmade upp igenom min arm, genom kroppen och ner i jorden igen. Ett bra sätt att bli av med depression och negativitet är faktiskt att krama ett träd, hur konstigt och dumt det än låter. Testa det vet ja!

Det här är gräsplätten där jag bruka meditera. Visst det är inte så lugnt men på kvällarna, när solen går ner, är det så vackert och man kan inte låta bli att förundras över hur fantastisk naturen är trots att människan har ändrat så mycket på den. Jag kan verkligen inte låta bli att älska den. Gräsplätten tillhör en gård som heter Skällby. Det är en 4H gård där man kan hälsa på hästar, får, getter, kor, kaniner och marsvin. Bruka gå dit ibland för att hälsa på hästarna och de andra djuren.

Nu kommer vi till ett ställe som jag verkligen älskar. Blev fullkomligt... ja jag vet inte ens vad jag ska skriva.. när jag hittade det här ställer inte så himla långt från mig. Det tar ca 40 minuter att gå dit om man bara koncentrera sig på att gå dit och inte stannar någonstans på vägen. På vägen finns nämligen en liten domarring och ett par järnåldersgravar och på den andra sidan så ska det finnas lämningar efter ett järnålders hus men det har jag dessvärre inte hittat än, vilket känns lite tråkigt. Så det finns en del o titta på och om man är som jag, nyfiken, så kan det ta tid innan man kommer fram.

 Jag hoppas ni ser vad det här föreställer. Det är en av stenarna från domarringarna och en död ek. Eftersom eken är så pass gammal så tro jag personligen att den kanske kan ha stått där redan på den tiden men det vet man inte. Tänkte jag skulle se om ja inte kunde skriva lite om eken som träd och hur man har sett på den genom tiderna. Men det får bli under morgondagen när jag har en chans att ta mig till biblan för att kolla bland böckerna där. Än så länge så kan ja bara kolla på nätet och det känns inte som någon särskilt pålitlig källa.

Den här bilden är också tagen från domarringarna, på en av de många ekarna som står runt omkring dem. Den eken tro jag dock inte att den är samtida med stenarna men det kan vara en ättling till dem. Släkt är dem i alla fall. Tog samtidigt bild på himmelen som jag tyckte var så himla vacker, så det resulterade i den här och några andra vackra bilder men eftersom det skulle ta en så enorm plats o tid så har jag valt att välja ut de bästa bilderna.

Jag tänkte göra någontng som jag tycker väldigt mycket om.  Lilla jag ska ut en runda i naturen tillsammans med en korg med fika, en regnjacka (det finns en risk för regn men det ska inte få stoppa mig från att njuta av vad gudinnan har att ge mig)  och kameran. Ska fota dem ställen som jag tycker bäst om, vilket lär resultera i ett antal bilder som jag kommer att få välja emellan. Tänkte att jag skulle sätta mig och meditera uppe vid domarringarna för att insupa dess kraft. Kanske kör med att heala moder jord också om jag orkar.

Jag läser just nu en bok som heter Vinden är min mor. Den handlar om Bear Heart och hans liv och lära. Boken är enligt mig nåt av det mest underbara jag har läst var det gäller biografiska/lärorika böcker. Han skriver så pass personligt så att man tro att han skriver till en personligen. Han blandar den shamanska läran med några egna anekdoter, allt för att göra den mer begriplig. Jag kan starkt rekommendera den här boken både för de som följer samma väg som jag men också för de människor som inte dela samma tro som jag.  

Jag har börjat införa nu att jag går ut riktigt sent på kvällen och njuter av nattens ljud, blåst emot kinden och mörkret som alla verka vara så rädd för. För mig är mörkret ingenting farligt, ont och kallt nej för mig så det tröstande, mjukt och varmt. Det är mitt sätt att se ljuset och få kontakt med gudinnan. Så i förgår så bestämde jag mig för att gå ut natten och göra lite magi eftersom jag både ville det och behövde det. Så där mitt i natten så genomförde jag en magisk ritual och gjorde mig en potion som jag drack lite och som jag badade i igår. O tro mig den har hjälpt mig en hel del redan. Ska dricka de sista dropparna idag eller ikväll. Det får vi se. Förmodligen så blir det innan jag sticker ner till stugan för lite plock av björnbär och skördning av ringblommor och koriander :)..

Skriver mer ikväll..

Blessed be!!!

Sommaren börja gå emot sitt slut och med det så har jag planer på att ändra min layout på bloggen, vill ju trots allt vara in tune med naturen i allt jag gör   

Först och främst så vill jag tacka Aridna för att hon gjorde mig uppmärksam på att jag faktiskt inte har skrivit någonting i min blogg på väldigt väldigt länge. Hehehö.. det ska bli ändringar på det jag lovar.

Oj Oj jag har planer på att sammanfatta sommaren men det är så mycket som har hänt så jag vet inte ens hur jag ska börja... Låt mig först säga att jag tycker att det har varit en fullkomligt underbar sommar både var det gäller vädret, spirituellt och även det andra. Kommer nog att skriva en hel del om det spirituella eftersom det är mest på den fronten som det har hänt någonting.

Min guide har visat sig för mig under ett otal gånger. Jag tro till viss del att hon faktiskt har tagit över Ayas roll lite även fast min kära skyddsgudinnan alltid finns i närheten, vilket jag är mycket tacksam för. Nu kanske ni undrar vem min guide är. Jag vill inte avslöja allting om henne eftersom jag är rädd för att hon ska ta illa vid sig. Men låt mig säga  så här: hon var en shaman när hon levde. Vad jag vet nu så kommer hon från min pappas släkt fast mycket mycket långt tillbaka. Utseendet är svårt att förklara men jag ska försöka rita av en bild av henne senare, dvs om hon går med på det. Hon är liksom ganska så barsk av sig, en riktig krutkvinna men trots det så tycker jag mycket om henne och uppskattar verkligen att hon har valt att guida just mig. Hennes namn tänker jag inte avslöja här eftersom det är så pass personligt. Min guide har haft en hel del o säga men säger det allt som oftast bara i korta meningar eller i gester. Man ska inte slösa på orden säger hon nu. En enda lektion har hon haft med mig och  om man ska sammanfatta allting så sa hon:

*du måste släppa det som har varit.

*du klara det här, det här är din rätta väg.

*Mia och du är vänner sen en väldigt lång tid tillbaka. Ni går tillbaka sen generationer och är tvillingsjälar, ni ska träffas och ni ska vara vänner ända in i nästa liv.

*Du måste sluta tveka på dig själv, du är starkare än vad du tror.

Det är det enda som jag kommer ihåg. Lektionen skedde liksom under en meditation så jag hade inte en så stor chans att skriva ner allting sen. Men nästa gång så ska jag ta med mig penna och papper och skriva ner allting. Det roligaste är dock att hon har besökt två av mina kompisar också, den ena var för att hjälpa henne och ge henne stöd och den andra för att se hur hennes lägenhet ser ut. Kompisen vaknade bara av att det var en kvinna som sa "så det se ut här!". Då fattade jag direkt att det var min guide och vi kunde inte annat än o skratta. Det är liksom guiden min upp i dagen o inte vara rädd för att säga vad hon verkligen tycker och tänker. Jag tycker verkligen som sagt om henne och uppskatta verkligen allt som hon säger. Det är hon som har lärt mig om örter, hur man trummar och att inte vara rädd när jag har min ritualer. Visst jag jobbar fortfarande med min räddsla men det går bättre och bättre för varje gång. Genom henne har jag också fått reda på att mitt kraftdjur är:

Jag älskar verkligen björnen och har alltid tyckt om deras lugna syn på livet. Dessutom så har dem väldigt mycket kraft och visdom som jag tycker att vi människan har missat en hel del av. Som tecken på mitt kraftdjur så har jag fått ett smycke i form av en björntass av en kompis. Den tackar jag mycket för och har på mig hela tiden. Tar inte av mig den!

Har haft fyra ritualer under sommaren, en under sommarsolståndet, en under lughnassad och två stycken healing ritualer. Har dessutom hjälpt en kompis som behövde städa sin lägenhet från diverse negativa energier. Jag måste ha gjort rätt där eftersom hon såg en svartskugga försvinna illakvickt ut genomfönstret och hon säger att det har blivit bättre efter det att jag gjorde reningen. Dock så har det inte blivit helt bra än så länge så vi får nog vänta o se ett tag o se om vi behöver göra det igen.

Naturen försöker jag att umgås med åtminstone en gång om dagen. Mest blir det om nätterna eftersom det är då jag känner mig som tryggast och mest avslappnad. Visst min far tycker inte om att jag är ute o vandra på nätterna men jag bruka alltid se till att ha mobilen med mig i fall det skulle hända någonting. Älska att ligga ner på marken, barfota och verkligen ha kontakt med moder jord och känna hennes energier flöda runt omkring, inom och igenom mig. Ibland så går det så långt så jag nästan känner mig begravd i moder jords famn och inte vill komma fram. Hon tar liksom emot mig med öppen famn och låter mig vila i hennes famn.

Förutom den rent spiritulistisk biten så har det inte hänt så mycket. Har börjat jobba på min ringblomssalva och jag hoppas verkligen att den blir mycket bättre än den som jag gjorde förra året. Sen så har jag och sambon varit en runda i Kolmården, det var väldigt underbart och jag mötes av så många energier så jag visste inte vilken jag skulle rikta mitt fokus emot. Blev så mycket så jag stängde av mig automatiskt. Fast det jag hann uppfatta talade  om för mig att djuren mådde bra, att dem var glada och att en del av dem faktiskt hade det väldigt roligt och kunde slappna av. Det var annat än när jag var på Ölands djurpark där djuren känner sig stressade och mest instängda.

Nej nu så måste jag rikta min uppmärksamhet emot verkligheten igen och kolla när bussen kommer.. mer kommer antingen ikväll eller under morgondagen :)