Här kommer äntligen det inlägg som jag lovade angående andliga guider. Jag vet inte så mycket rent teoretiskt men jag skriver utefter mina egna erfarenheter. 

Var det gäller de andliga guiderna så kan de komma i olika former och versioner och en del av dem kan välja att komma i olika former varje gång. Hur känner man då igen dem? Jo på sättet de talar till en och vilken känsla de sänder ut till en. Möts man av en känsla av kärlek och ett oänderligt tålamod så kan man med säkerhet säga att det är din guide. Man brukar också allt som oftast veta inom sig när det är ens guide som man har mött.  Det finns olika typer av andliga guider. Inom shamanismen och häxkonsten talar man bland annat om kraftdjur och totem.

Vad är det då för skillnad på kraftdjur och totem? Enligt mig så är det en ganska så stor skillnad. Kraftdjur är ett "djur" som kan komma och gå genom livet. Man kan ha flera olika kraftdjur vid en och samma tid. Kraftdjuren hjälper en genom svåra tider i livet och de hjälper också en om man genomför en meditation eller besöker andesidan. Hur vet man då vilket eller vilka djur man har? Man kan möta sitt kraftdjur genom drömmar. ledda meditationer och vanliga meditationer. Personligen så mötte jag mina genom en meditation och en resa ner till underjorden. Jag har ca 4 kraftdjur men man kan ha upp till ca 7 djur under en och samma tid.

Totemet är ett djur som stanna kvar hela livet ut, det är ett djur som förknippas med din själ och som har valt att fungera som en slags guide redan vid din födelse. Ditt totemdjur kan också välja att visa sig i människoform.

Nu kommer den intressanta delen, hur kommunicera andevärlden med dig? Jo de kommunicera genom drömmar, symboler och tankar. När det gäller just drömmar så kan de komma som personer som du känner, tycker om eller attraheras till eller kommer de som symboler som du känner dig dragen till. De väljer alltid personer eller symboler som gör att du förstår vad dem menar. Var dock medveten om att de nästan alltid talar i metaforer.

Nu måste jag skriva av mig lite. Har inte skrivt ett par dagar och det är någonting som jag verkligen ångrar, så förlåt mig. Lova att jag ska bli bättre på att uppdatera här.

Under den senaste tiden så har jag utvecklats en hel del, jag känner det själv. Jag drömmer mycket mer, ser på världen på ett annat sätt än innan och mycket av de som jag har gått och funderat på innan har visat sig stämma. En sak som jag tyckte var särskilt intressant är en sak som jag ska försöka förklara lite grundligare i inlägget efter detta. Vad det handlar om? ja det får ni se då :P 

Den senaste tiden så har jag haft mycket kontakt med min guide, men inte bara med henne utan också en del av hennes medarbetare. Vet inte vilka dem är, bara att dem har valt att visa sig. Under mina meditationer så healer de mig och jag kan höra hur de sjunger och rör sig runt omkring mig. Igår såg jag till och med skuggorna av dem röra sig runt omkring mig. Känns som om de försöker att heala min aura. För några dagar sen så lyfte de också bort en del av de taggar som jag har haft riktade utåt och vilken befrielse det var. Känns som om jag delvis är en helt ny och lugnare människa på grund av det. 

Har också börjat arbeta mer på min vandringsstav som i slutänden ska bli min ritualstav.  Den är inte färdig än men den är på god väg. Ska bara fila till toppen lite och sätta dit en liten kristall, sätta dit en medicinpåse och sätta dit ett band så att jag kan ha den på ryggen när jag inte använder den. Träet vet jag inte riktigt vad det är men jag fick den av Mattias under pilgrimsvandringen (men jag ser den som en gåva från moder jord) och den hängde med där hela tiden, vilket gör att jag laddade den redan då. Minns att jag laddade den på kvällen och dagen efter. Vet så väl att folk undrade vad jag skulle ha den till men jag behöll den. Pappa undrade vad det var och i fall vi inte skulle slänga den när jag kom hem, men jag sa bestämt nej och sa att jag skulle använda den som vandrings stav. Fjädrarna är ifrån kanadagäss. Lugn jag plockade dem på gräsmattan i somras när fåglarna inte långt härifrån hade ruggat. Pärlan och lädret köpte jag hos en hobby affär här i stan. Det som man se mellan fjädrarna är murgröna so har hängt där sedan vandringen.

Vill börja med o skriva att allting som händer i detta inlägget hände i min meditation och är därmed förmodligen symboliskt. Kommer att skriva i jag format eftersom det är utifrån mig allting händer.

Jag befinner mig på en kyrkogård. Vet mycket väl vilken kyrkogård det är, det är dörby kyrkas kyrkogård, där jag döptes en dag för många många år sedan. Försiktigt tar jag mig fram längs den grusväg som finns där medan jag betrakta allting runt omkring mig. Det är så lugnt. Det enda som hörs är vinden som susar i träden. Solen skiner och himlen är alldeles klarblå med några få molntussar flygande över himlavalvet. Inte en människa i närheten. Lugnet infinner sig och bestämmer sig för att stanna. Sakta och med ett leende på läpparna går jag fram och sätter mig på stenmuren precis bredvid kyrkan. Där sitter jag en stund, njuter av solen emot min kind och utsikten. Plötsligt så inser jag att jag inte är ensam. Någon står precis bakom mig. Jag vänder mig om och ser till min förvåning hur en man, i min ålder, går emot mig. Hans ruffsiga rödbruna/jordbruna hår blåser i brisen medan hans mörkbruna ögon möter mina. I dem kan jag inte se mer än en oändlig kunskap, mord och rättvisa. Försöker att läsa av honom men han bara ler åt mig, så inbjudande men också så avvisande. Han sätter sig ner bredvid mig. Jag kan riktigt känna hur värmen riktigt strålar utifrån hans vältränade och gyllenbruna kropp. Då inser jag att det är ingen mindre än min gud, shamash, som har bestämt sig för att visa sig för mig. Han nickar som ett tecken på att jag har rätt. Mina läppar kändes torra och oformliga men trots det så kunde jag fråga honom vart Aya var.

- Oroa dig inte. Hon är med dig. Men jag ville bara visa mig och hälsa... sa han med en röst som inte var av denna jord. Jag har aldrig hört en sådan djup men ändå behaglig röst innan.

Plötsligt så för han handen utöver åkrarna bakom kyrkan och miljön ändras drastiskt. Plötsligt så befinner jag mig i ett dammigt ökenlandskap. Vinden viner runt mina öron och jag får för en sekund hålla för händerna för att inte få ont i öronen. Det är väldigt varmt och svettdroppar börjar formas på min panna. Plötsligt så känner jag doften av myrten och frankinsense. Jag bestämmer mig för att följa den och ankommer till någonting som ser ut som ett stort tempel En massa barn springer och stojar framför portarna. Sakta går jag emot de enorma dörrarna, njuter av doften för en sekund och gläntar sen på dörren. Innanför står några människor. De sjunger och dansar och de ser ut som om de befinner sig i trans. Röken från rökelsen är riktigt tjock jag har lite svårt att se. Shamash dyker upp bredvid mig. Hans  cape nuddar min arm och det slår mig hur mjuk den är.. Men lika snabbt som vi var där så var vi tillbaka på kyrkogården. Jag betraktade honom för en stund. Hade så många frågor som rumlade runt i mitt huvud men lyckades inte få fram någonting. han betraktade mig från sidan och log.

- I sinom tid. Nu har du annat o tänka på. Dags att återgå till din tid och värld. Men kom ihåg en sak, vi är alltid med dig!

visade sig för mig under gårdagens meditation men han sa ingenting. Han bara satt där bredvid mig. Jag tror personligen att det var för att visa mig att han finns där. Tackade honom med att offra lite rökelse därefter.

när jag inte kunde sova så fick jag besök. Mina gudar kom på besök och bad mig att börja jobba på en mandela som de tro att jag kan ha användning av. De visade mig hur den skulle se ut och jag måste säga att det är något av en utmaning. Om jag får den riktigt riktigt bra och så som jag vill ha den så ska jag brodera den med så att jag har den på en meditationskudde.

De bad mig också att fortsätta med att sätta mig in i deras miljö och den information om den mesopotamiska mytologin som finns. Så det ska jag göra. Och för att tacka för den inspiration och den information de har gett mig så ska jag tända mina kolbitar och bränna enbär till deras ära under kvällen. Enbär fick jag nämligen reda på igår att man eldade i det antika mesopotamien till gudarnas ära.

Ayanna och shamash, ni som kommer från människans vaga, ni som ger mig den inspiration och glädje som jag behöver för att ta mig vidare, jag tacka er! <3

två böcker som jag kommer att använda väldigt mycket.  Den tjockaste heter encyclopedia of spirits och är den bok som jag kommer att använda som ett slags uppslagsverk. Den är väldigt tjock och innehåller precis allting som man kan tänkas behöva veta om de varelser som finns runt omkring en. Så om man ska ha ett slags magiskt uppslagsverk så ska man ha detta. Har inte hunnit och läsa förordet och det som står än men utifrån vad jag har sett än så länge så är det absolut värt pengarna.

Den andra boken jag köpte heter Gods, demons and symbols of ancient mesopotamia. Den är rena bibeln för min del eftersom den beskriver den antika värld som min gudinna och gud är en del av. Jag ska nu börja sätta mig in i deras värld så gott det går så att jag kan göra dem så glada som möjligt, så den här boken är en väldig lång bit på vägen. Har inte hunnit att läsa den än eftersom jag fick den idag men är helt klart lovande.   

När:

• man vaknar en morgon och inse att fåglarna kvittrar utanför fönstret
• man är ute och går och få äran att njuta av vinden emot sin kind
• man kliar ett får bakom öronen och inse att dem faktiskt gillar det
• man tittar i ett fårs ögon och inte ser annat än förundran och kärlek
• man blir sådär fånigt glad över att få lyssna på en bra låt och faktiskt tar en svängom utan att man bry sig om att folk faktiskt står och tittar på en
• man kommer hem och möts av två själa glada katter som står och väntar på en i dörren
• man får en chans att busa med katterna och får en liten mysstund på köpet
• man inser att man faktiskt klara sig på de få pengar man faktiskt har.
• man inser att man har vänner som ställer upp för en i ur och skur.

så där ser ni magi behöver inte vara levande ljus, komplicerade riter och örter utan kan lika väl vara det vardagliga livet     

Jag håller på och läsa denna underbara boken. Trots att jag inte har läst färdigt den så känner jag att jag måste få skriva av mig angående den. Jag har inte testat övningarna än eftersom jag inte har kommit så långt än men jag kommer dit förr eller senare. Det som jag skulle vilja säga är att jag känner så väl igen mig i deras beskrivning av hur världen egentligen ser ut. För min del så är världen uppstöd av yggdrasil, som egentligen är en slags metafor. Vad det skulle vara en metafor för vet jag inte riktigt. Jag har planer på att rita upp en bild eller en tavla som är baserad på Farrar och Bones beskrivning av hur världen verkligen ser ut.

Det som fashinera mig mest är det dem skriver om hur psyket fungera och hur det är uppbyggt i de olika stegen, undermedvetna, jaget och överjaget. I det undermedvetna finns våra basala instinkter, så som äta, para oss osv, i jaget finns själva personligheten men också de lagar och regler som reglera det undermedvetna och i överjaget finns den del av oss som verkligen är oss och en kontakt mellan oss och det gudomliga. Här, precis som i allt annat, så gäller det att ha en slags balans. Jag kan ha missuppfattat allting så om det är någonting som inte alls stämmer så var inte rädda för att kommentera!

Ärligt talat så har jag läst om detta innan (på gymnasiet) men då förstod jag inte alls vad dem menade med de olika stegen, de var som en outforskad värld för mig men nu så förstår jag mycket väl vad det innebär och hur det ser ut.

De skrev också om animus och anima och hade ying och yang som exempel vilket gjorde att min bild av just ying och yang blev mycket bredare. För er som inte vet vad animus eller anima är så animus den kvinnliga delen av mannens själ och anima den manliga delen av kvinnans själ. Vi har alla egenskaper av det andra könet i oss men hur vi väljer att behandla dessa är individuellt.

Hur resan in i de olika världarna går, ja det får ni reda på framöver :) Jag ska snart ut i världen och njuta av de vindar som guden Enlil (babylonisk/assyrisk gud som bestämmer över vindarna) rör upp :)