Idag när jag gick till biblan så kunde jag inte, trots min värk i fötterna, låta bli o känna en ren och skär glädje. Jag har ingenting att glädjas över i ren bemärkelse men ändå kunde jag inte låta bli att bli bli glad och känna hur en sprudlande energi växte upp inom mig. Berodde det på den skinande fader sol eller berodde det på Kelliannas ljuva stämma i spelaren? Ja det har jag absolut ingen aning om. Men jag kände verkligen livet i mig och gudinnan och guden, ja hela skapelsen. Jag var ett med allting och allting var ett med mig. Jag fick, som Asynja kallar det, en magboll och log med hela ansiktet, trots att jag hade skit ont. Men vad gjorde det, huvudsaken är att jag lever och kan njuta av något så enkelt som fader sols sköna stråla emot min kalla kind.

Sen när jag väl kom till biblan så blev inte glädjen mindre, bara större för att jag hittade en bok som enligt mig är sjukt bra. Jag har aldrig läst den förut men däremot har min uppmärksamhet dragits emot den (min guide har bett mig att läsa den ett antal gånger och nu förstår jag varför) och nu bestämde jag mig helt enkelt för att äntligen läsa den. Boken är skriven av Olga Kharitidi och handlar om hur hon reser från en mellanstor rysk stad till en liten sibirisk by för att vara med som sällskap till en god vän till henne som ska healas av en gammal kvinna. Olga är en utbildad psykolog och jobbar på ett mentalsjukhus vilket gör att hon från början har en ganska så skeptisk syn på det hela som till slut ändras till en ganska så stor nyfikenhet. Jag vet inte hur den slutar eftersom jag precis har börjat läsa den men jag kan lova att den är riktigt riktigt läsvärd. Detta eftersom jag redan idag har hunnit att läsa lite mindre än 100 sidor. Längtar till att få sätta mig ner och kunna sjunka in i hennes värld igen men det blir inget mer läsande för min del förens i morgon.

Jag ska avsluta med en grej som jag kom underfund med idag. Jag har nog blivit mer och mer öppnad för omvärlden för bara på ett par dagar så har jag hjälpt mer människor än vad jag har gjort i hela mitt liv. Första gången så behövde en tant hjälp över en vall så att hon kunde ta sig in till soprummet, andra gången så hjälpte jag ett par som hade fastnat med sin vagn i snön och idag så hjälpte jag en äldre dam som behövde hjälp med att slänga sitt skräp. Visst det är simpla saker (som folk inte verka bry sig om) men ack så bra det känns efteråt när man vet att man har gjort någonting.     

Jag ska nog göra en offerritual i morgon och tacka för den underbara tid som jag har haft den senaste tiden.

Idag har jag funderat väldigt mycket. Nu är vi helt plötsligt inne i 2011 och inte känns det varken bättre eller sämre, snarare tvärtom, ingenting. Allting känns precis som vanligt och faktiskt lite tråkigt. Fast vad hade jag väntat mig? en rejäl omvändning? fred i världen? gudarnas intåg i vår vardag? Jani vad jag har väntat mig vet jag faktiskt inte. Jag försöker att inte ha några större förhoppningar inför det kommande året eftersom jag vet att för stora förhoppningar kan leda till att man bara blir besviken. Den enda förhoppningen jag verkligen har är att utvecklas mer andligt och ha fortsatt kontakt med guden och gudinnan.

Hej vännen

Jag vet att det kanske inte är speciellt personligt att skriva ett brev till dig via bloggen men jag tänkte att det som jag har och säga även kanske kan hjälpa andra. Men givetvis hoppas jag att det inte gör någonting att jag rikta mig emot dig?

Läste ditt inlägg där du skrev att du blev ledsen för att du inte hade fått tummen ur och firat yule som vissa hade gjort. Eftersom det är någonting konstigt med kommunikationen mellan min dator och din blogg så verka jag inte kunna kommentera, så jag skriver här i stället. Jag tycker absolut inte att du ska tänka så. Visst man blir ledsen när man missa att fira ritualer, men då ska du tänka på att gudarna blir inte sura för de. De vet att du har det jobbigt och vill absolut inte belamra dig med mer än vad du klarar av. Så du ska absolut inte ha något dåligt samvete för det eller på nåt känna att det inte är någon ide att fortsätta.

Ett råd jag ge dig, som jag själv har kommit underfund med, är att om man känner att man inte kan eller hinner med att ha en hel ritual så räcker det med att meditera eller åtminstone uppmärksamma naturen runt omkring sig. Huvudsaken är att du känner att du mår bra och att det känns rätt för dig. Du har alltid guden och gudinnan med dig, inom dig, lyssna på dem och låt dem leda dig.

Hoppas detta hjälpte åtminstone lite.

Blessed be and blessed year!

Åh vad kan man säga om den här boken. Jag kan starkt rekommendera den, i alla fall för er som älskar Twilight. Fast jag måste säga att jag tycker mer om den här än vad jag tycker om Twilight. Kemin i den här boken kändes mer påtaglig och trots att den är så liten till sidantalet så har Becca lyckats att trycka in allt som behövs.

Boken handlar om en tjej, Nora Grey, som träffa på en kille, Patch, som hon från början inte hyser något större intresse för men som sen väcker hennes intresse genom att dyka upp på en del platser där hon råkar vara. De blir kära men som vanligt så uppstår det en del konflikter och på slutet en tvist som man inte alls hade väntat sig. Spänningen och kemin finns kvar i hela boken. Och det var spänningen som fick mig att fullkomligt sitta fastklistrad i boken och läsa ut den på 2 dagar, vilket var väldigt länge sen. Det var ett bra tag sen som jag kände en sådan underbar lycka över att ha fastnat i en bok som fullkomligt fånga all ens uppmärksamhet.   

Jag kan, som redan skrivet, starkt rekommendera den!    

Just nu så har jag så sjukt mycket o tänka på så lilla jag har köpt mig en kalender, eller inte bara en utan två, en som jag ska ha med mig i väskan hela tiden och en som jag ska ha hemma och fylla i med lite mer personliga anteckningar och funderingar. Blir väl förmodligen nästan som en dagbok men det ska det inte bli, utan jag ska bara skriva ner olika datum för ritualer och så vidare.

i förgår så pratade jag med min bror. Vilken givande samtal och vilken givande ung man han verkligen är. Undrar varför tjejerna aldrig ser det. Hmm     .... men men jag ska inte lägga mig i, men jag tycker bara det är så synd att han inte har någon att vända sig till och tycka om. Ja förutom hans vänner då.

Ägnade en stor del av kvällen i förgår av att planera en ritual som ska genomföras innan jag renar brollans lägenhet, dels en potion men också en charmbag med några skyddande örter. Jag ska dessutom sy en tarotkortspåse till min själssyster, som jag tycker så mycket om.   

Nej nu så ska jag ladda mobilen o sen glo supernatural.

Blessed be!

Jag och min käre bror var och kollade på den nya filmen om Narnia, detta trots att jag inte har sett den andra filmen än och att jag inte tyckte om den första. Men jag måste säga att jag tyckte bra om den här. Den kändes mycket mer vuxnare på nåt sätt men också mysig. Tycker dock att det är synd att man inte få se Aslan mer än vad som finns i filmen. På grund av denna filmen så har jag valt att ge böckerna en chans trots att jag inte gillade dem när jag var yngre. Så jag har beställt en engelsk samlings volym på www.adlibris.com för en ganska så billig slant.

Om några dagar så ska jag göra en grej som jag var väldigt osäker på att jag skulle få göra. Jag ska genomföra en andlig rening hos min bror. Han upplever att han blir störd av en energi/ande som inte ska vara där. Det jag kunde snappa upp när vi satt i bilen och pratade om det så verka det som om denna energin är en manlig sådan som förmodligen var orolig/förvirrad och förmodligen dog av hjärtfel. Jag fick liksom sjukt ont i hjärttrakten och fick en orolig/olustig känsla som jag vet att det inte har någonting med mig och göra. Ganska obehagligt och sorgligt och känna av honom men jag ska se om jag inte kan hjälpa honom över på andra sidan och om det inte går så ska jag åtminstone se till att han inte stör min bror utan kanske i stället hjälper honom med saker.

Idag så har jag läst två, för mig, mycket speciella bloggar (Mikaelas och Moonwitch) och båda av dem fick mig att fundera på två olika sätt.

Först o främst så vill jag säga till dig, Mikaela, att jag förstår dig mycket väl när du skriver i ditt inlägg Jag blev vi. Jag har själv råkat hamna i den sitsen. Det är ungefär som att man på nåt sätt växer ihop när man blir sambo med någon, man upphör att existera som sig själv och blir på nåt sätt en kombination av sig själv och den person som man bor med. Tycker det är synd att det är så. Man vill ju vara sig själv och inte någon annan. Personligen så försöker jag att bryta mig ur den sitsen samtidigt som jag självklart vill vara tillsammans med min sambo. Precis som allt annat så är det en sorts balans gång.

Från att ha varit fundersom när jag läste Mikaelas inlägg så blev jag väldigt glad när jag läste Moonwitch. Hon har nämligen fått biljetter till Bonjovi i sommar och jag kan i ärlighetens namn säga att jag är sjukt avis. Hade lätt velat se dem, trots at jag kanske inte är världens största fan. Haha. Men jag unnar henne dem och hoppas verkligen att hon njuter av konserten och blir lycklig :)

Jag unnar er all lycka och kärlek i världen.

Äntligen så är min favorit högtid här, julen. Jag tycker inte om den för att man firar Jesus födelser för si så där 2000 år sedan utan för att man få spendera tid med sin familj och äta god mat o förhoppningsvis skratta o ha det underbart roligt.

Tänkte jag skulle beskriva lite hur min yule var. Den var fullkomligt underbar. Som ni alla säkert redan vet så började jag dagen med att gå ut på en morgonpromenad där jag mötte en hel del roliga varelser. Jag passade också på att krama ett av mina favoritträd, trädkramare som jag är. Kände riktigt hur det värmde.

Sen när jag kom hem så vilade jag en stund för att sen dra intill biblan för att kolla lite information om shamanism. Det jag läste gjorde mig inte mindre intresserad av det utan snarare tvärtom. Mycket av det som jag har läst än så länge stämmer så väl in på det som jag själv tror på, så nu har jag börjat omvärdera min tro lite. Jag är fotfarande wiccan/häxa och kommer alltid att vara det, men det är med shamanska influenser. Jag vet att det kanske låter konstigt men så är det. Tycker själv att det stämmer in på mig och jag gillar att kalla mig för en shamansk häxa. Jag hänge mig inte helt o hållet åt shamanismen utan ta det som jag gillar och bildar därmed min egen tro. Med den tro hoppas jag kunna hjälpa folk genom diverse enkla mediciner, salvor och tarotläggningar.

Åter till dagen, jag läste så mycket jag kunde o drog sen hem för att fira ritual. Den vatt mycket lyckad. Det kändes verkligen som om jag steg in i en annan värld för när jag klev ut ur cirkeln så var det nästan midnatt och det var både mörkt och kallt utanför väggarna. Men det gjorde inte mig någonting för att jag var både nöjd och glad. Dagen och ritualen till ära så åt jag mycket klementiner, saffrans skorpor och en sallad. Började med att skapa cirkeln för att sen citera ett utdrag ur en av raymond bucklands böcker och tände det ljus som symboliserade guden och hans återfödelse till oss och in i gudinnans famn.  Sen så mediterade jag en stund (måste ha varit en lång stund eftersom jag glömde bort tiden) och avslutade med att fira den enkla festen och sjunga och dansa. O tror mig jag varken sjunger eller dansar särskilt bra men kul var det i alla fall.

Efter det så var det bara att njuta av maten för att sen slappa o gå o lägga sig. Underbar kan man lugnt säga att mitt midvintersolstånd var.

Nu vill jag bara avsluta med att önska er alla EN GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR :)