Direktlänk till inlägg 2 januari 2011
Idag när jag gick till biblan så kunde jag inte, trots min värk i fötterna, låta bli o känna en ren och skär glädje. Jag har ingenting att glädjas över i ren bemärkelse men ändå kunde jag inte låta bli att bli bli glad och känna hur en sprudlande energi växte upp inom mig. Berodde det på den skinande fader sol eller berodde det på Kelliannas ljuva stämma i spelaren? Ja det har jag absolut ingen aning om. Men jag kände verkligen livet i mig och gudinnan och guden, ja hela skapelsen. Jag var ett med allting och allting var ett med mig. Jag fick, som Asynja kallar det, en magboll och log med hela ansiktet, trots att jag hade skit ont. Men vad gjorde det, huvudsaken är att jag lever och kan njuta av något så enkelt som fader sols sköna stråla emot min kalla kind.
Sen när jag väl kom till biblan så blev inte glädjen mindre, bara större för att jag hittade en bok som enligt mig är sjukt bra. Jag har aldrig läst den förut men däremot har min uppmärksamhet dragits emot den (min guide har bett mig att läsa den ett antal gånger och nu förstår jag varför) och nu bestämde jag mig helt enkelt för att äntligen läsa den. Boken är skriven av Olga Kharitidi och handlar om hur hon reser från en mellanstor rysk stad till en liten sibirisk by för att vara med som sällskap till en god vän till henne som ska healas av en gammal kvinna. Olga är en utbildad psykolog och jobbar på ett mentalsjukhus vilket gör att hon från början har en ganska så skeptisk syn på det hela som till slut ändras till en ganska så stor nyfikenhet. Jag vet inte hur den slutar eftersom jag precis har börjat läsa den men jag kan lova att den är riktigt riktigt läsvärd. Detta eftersom jag redan idag har hunnit att läsa lite mindre än 100 sidor. Längtar till att få sätta mig ner och kunna sjunka in i hennes värld igen men det blir inget mer läsande för min del förens i morgon.
Jag ska avsluta med en grej som jag kom underfund med idag. Jag har nog blivit mer och mer öppnad för omvärlden för bara på ett par dagar så har jag hjälpt mer människor än vad jag har gjort i hela mitt liv. Första gången så behövde en tant hjälp över en vall så att hon kunde ta sig in till soprummet, andra gången så hjälpte jag ett par som hade fastnat med sin vagn i snön och idag så hjälpte jag en äldre dam som behövde hjälp med att slänga sitt skräp. Visst det är simpla saker (som folk inte verka bry sig om) men ack så bra det känns efteråt när man vet att man har gjort någonting.
Jag ska nog göra en offerritual i morgon och tacka för den underbara tid som jag har haft den senaste tiden.
Ibland så händer det så mycket här i världen och nu händer detta. Jag har bestämt mig för att starta upp min egna hemsida och har därmed bestämt mig för att starta upp en blogg där i stället. För er som vill följa med mig dit så är adressen, www.isme...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 |
5 | 6 |
7 | 8 |
9 | |||
10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
|||
17 |
18 | 19 | 20 |
21 |
22 | 23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 | 28 |
29 |
30 | |||
31 |
|||||||||
|